2 år senare

”Santana!! It’s time to get up, NOW!!” ropade Roberto från köket. Roberto är mammas kusin som jag har bott med här i L.A. helt själv. Det är bara två månader tills jag fyller 18 år för då är jag myndig. FREEDOM! Har bestämt mig att jag ska flytta under sommaren. Jag har haft det så himla underbart de här två åren. Jag har blivit en skådespelare som har gjort en massa filmer, har släppt ett album som har gått trippel platinum. Helt sjukt. Ikväll så är det MTV Video Music Award, och jag är nominerad och ska också presentera en kategori.

Jag gick upp och börja gå igenom min garderob. Jag hitta en grön skjorta, med ett vanligt linne under och ett par vanlig shorts. Jag tog genast på mig kläderna och gick till badrummet för att fixa sminket och håret. Jag var inte så mycket av en sminkör, jag sätter bara på lite puder och mascara sen så är jag färdig. Jag gick ner till köket för att äta någonting till frukost. Roberto satt vid matbordet med en kopp kaffe och sin mobil i handen. Jag gick mot kylskåpet och tog Nutellan med och börja bre min macka.

”Ey Santana?!” Roberto vände sig hastigt mot mig och väntade på att jag skulle svara.. ’

”Yes?”

”I’m going to produce a Pepsi Commercial today, want to tag along?” Jag visste liksom inte vad jag skulle svara, idag var ju min enda dag som jag hade ledigt.

”I don’t know, it’s my only day off.” Roberto börja le helt creepy och svarade med leendet på hans ansikte.

”There’s some people I know you wanna meet...” Jag hade ingen aning om vilka han prata om.

”Pleeaasee, come on?!” det kände som om jag inte hade något val.

”Fine I’ll go with you” jag orkade verkligen inte gå någonstans idag, orkade verkligen inte med några paparazzi eller någonting som hade med kameror att göra. Jag börja äta på min macka som var underbar, smaken av chokladen var himmelskt. Roberto la ner sin kopp och kollade på klockan, han kollade på mig och senare på klockan. Och jag visste exakt vad den blicken betydde. Det betydde ’Klockan är mycket ta på dig dina skor och sätt dig i bilen vi har jobb att göra’ blicken. Jag börja äta på min macka med en fart. När jag var klar sprang jag upp för trappan för att borsta tänderna. Jag tror inte någon skulle vilja se en tjej med choklad mellan tänderna, speciellt inte på tidningarna. Jag borsta tänder så fort jag kunde och sprang ner för att ta på mig skorna. Såklart så var Roberto redan färdig och var redo att gå. Det första jag såg när jag kom ut och medans jag gick mot bilen var paparazzi, ofcourse. Jag satte mig i bilen och lutade huvudet mot fönstret, jag kände hur mina ögon börja bli tyngre och tyngre.

Några minuter senare

”Santana?! We’re here.” jag öppnade ögonen långsamt, jag såg att vi var utanför studion. Jag öppnade bildörren. Solen sken starkt mot mitt ansikte, jag hatade verkligen det och speciellt den här stunden då jag kom på att jag lämnade mina solglasögon hemma…

Vi börja gå mot entrén. Jag tog ner huvudet för jag orkade verkligen inte bli fotad just nu med solen mot ansikte som jag hatar.

Roberto börja prata med en av sina jobbkompisar. Efter att han hade pratat färdigt börja han gå mot mig med ett stort leende på läpparna. Han tog min arm och börja släpa mig till mitten av studion där ungefär själva scenen var.

”Santana, i want you to meet 5 boys” jag kollade frågandes på honom, vilka 5 killar pratar han om? Tills jag såg de, bakom Roberto kom 5 killar. Jag kunde inte tro mina ögon, det var ONE DIRECTION!!!!

”OH. MY. GOD.” det var det enda jag fick ur mig, jag kollade på Roberto med stora ögon. Han börja skratta åt mig, han visste eller jaa ALLA visste att jag var typ världens största One Direction Fan ever! Jag var helt enkelt en Directioner. Killarna såg mig reagera och alla fem lös upp med ett leende och börja gå snabbare mot mig. Louis är den första jag kramar.

”Hi love” sa han till mig innan han börja lägga sina armar runt om mig. Han luktar så otroligt gott. Sen sa så kom Niall och krama mig, sen Zayn, Liam och sist men inte minst MY CRUSH, Harry Styles.

Han kollade på mig med ett stort leende och kramade om mig. Hans ögon var det underbaraste någonsin. Niall skratta över min reaktion, jag försökte få luft men det går inte så bra…

”Are you a big fan?” frågade Niall. Jag försökte fortfarande få luft men det går verkligen inte. Nä skärp dig nu Santana. Prata för en gång skull.

”I’m a huge fan. I love your music!!” killarna börja skratta.

”well we have seen you’re movies and we watch your show every week. And your music it’s awesome!” Sa Harry,

“It’s hilarious, You’re hilarious.” Fortsatte han. Jag kände hur det börja hetta till på kinderna. Det här är faktiskt den bästa dagen ever! Jag kom på en sak, om vad som kommer hända ikväll på The VMA’s.

”hey, tonight is the VMA’s are you guys nominated for anything?” ville verkligen veta om de var nominerade I samma kategori som jag, jag kollade inte vilka jag var nominerad med.

”Yeah” sa alla fem i kör.

”we’re nominated for the best music video, favorite music group and favorite song. What are you nominated for?” Sa Liam och tog upp sin mobil, och jag vet inte varför men han fick säkert nått sms eller så.

”I’m nominated for Favorite song, best music video, Artist of the year and i’m also performing, and i’m presenting the winner of favorite music group.” Jag var verkligen glad over kategorierna jag var nominerade för. Jag är så tacksam.

”well it looks like we have a little compititon. Haha” sa Louis tills Roberto kom och störde om att dem verkligen var tvungen att börja med filmningen.

”bye” sa alla förutom Harry. Han kom fram till mig.

”It was really nice to meet you” sa han och skakade min hand. Han log och gick med killarna till scenen.

Tog lite tid att få ut det här kapitlet, men är sådär nöjd med den :) KOMMENTERA!