LIVE WHILE WE'RE YOUNG - DEL 2

    

Jag hade sovit hela under taxituren till flygplatsen. Var jättetrött hade inte sovit så mycket för jag kunde inte sluta tänka hur helt underbart det kommer bli när jag väl är i L.A. Hade redan sagt hej då till Pappa och min bror Jakob. Kommer sakna dom sjukt mycket.

Jag klev ur taxin och kände den kalla vinden mot mitt ansikte. Jag kommer definitivt inte sakna det här kalla Sverige vädret. Taxiföraren tog ut våra väskor från bakluckan medans mamma tog ut pengar från plånboken. Mamma tog semester i en månad bara för att åka med mig till USA, sedan blir jag helt själv under sommaren. Vi skulle inte bo på ett hotell eller nått utan vi skulle bo hos mammas kusin, som också är en filmproducent. Han skapade How I Met Your Mother. Så han lovade att han skulle fixa några auditions åt mig. Efter att vi hade betalat så tog vi våra resväskor och började gå mot entrén. Nu var jag redo för 8 timmars flyg resa. Yey. Flyget åker inte direkt till Los Angeles utan den mellanlandar i London. Så det blir en rätt lång resa.

1 timma senare

Jag satte mig vid fönstret och kunde se att det börja regna. Typiskt… Mamma satte sig bredvid mig.

”Så, är du redo?” Sa hon nervöst.

”Haha frågan är om du är redo?” Mamma gillar inte att flyga, hon hata magkänslan när den lyfter.   Flygvärdinnan börja gå igenom reglerna och sådana små saker. När hon väl hade pratat färdigt och planet redan var i luften, så lutade jag mig bakåt satte in hörlurarna och playade musiken. ’Rock Me’ av One Direction stog det på skärmen. ÅÅH dem är så underbara! 4 snygga brittiska killar och 1 snygg Irländare. Harry är nog snyggaste av de alla, hoppas jag någon dag får röra hans hår, de underbara lockarna. They are a gift from Gods.

Jag var helt enkelt en Directioner.

6 timmar senare

”Vi är nu framme i L.A. och om alla skulle kunna vara snälla att luta er bakåt och spänn fast säkerhets bälten. Mina damer och herrar välkommen till L.A.” Sa flygvärdinnan glatt. Åh Jag kan inte fatta att jag äntligen här. JAG ÄR I L.A. USA. Jag bara skrek av glädje inom mig. Jag ville bara ställa mig upp och börja dansa och skutta runt, sååå glad var jag.

Jag bara sprang mot dörrarna när dem automatiskt öppnade sig och då jag redan var ute oh jag kunde känna vinden mot mitt ansikte, rätt varmt var det. Vilket är bra för så ska det vara. Mamma och jag hoppade in i taxin och bad taxin köra oss till mammas kusins hus. Mamma är latinamerikan så hon kan rätt bra engelska. När bilen började köra runt staden så såg jag allt möjligt, ställen jag alltid har velat besöka.

Efter en rätt lång biltur så var vi äntligen framme. Huset var faktiskt hyfsat stort. Vi klev av bilen och tog våra väskor. Tills jag såg någon öppna dörren till huset. Där kom en rätt lång man såg faktiskt inte så gammal ut, han är runt 35 år, ogift och inga barn.

”Adriana!” kom han springandes när han ropade mammas namn. Han kramade om mamma och senare kollade mig med stora ögon.

”Santana, wow you are so big now.”

Well, thank you!” Sa jag kramade om honom och senare log mot honom. Han började babbla med mamma medans jag tog upp min Iphone och twittrade: ”Finally here in L.A., the city of my dreams. Welcome to L.A. Baby!”

När dem hade pratat färdigt så var det dags att gå in och packa upp. Han visade mig mitt rum och sa att jag fick gör vad jag ville med det eftersom jag skulle bo här ett tag om jag fick en roll i någon film. Jag la ner mina väskor och kollade mig omkring, tills jag såg sängen jag tog sats och började springa mot den, tills jag landade och kände massa glädjerusar inom mig. Jag ropade med världens barbie röst.

”Welcome to L.A. baby!!”


vet inte jag tror inte jag blev så nöjd med den här delen , kanske var rätt lång tråkig. vad tycker ni? KOMMENTERA!


LIVE WHILE WE'RE YOUNG - DEL 1

          
          

”Santana, VAKNA!” hörde jag min mamma skrika i örat på mig. Som vanligt…

”Du kommer komma försent till skolavslutningen!”

”Fan” sa jag tyst för mig själv och gick upp från sängen med en fart.

Jag gick direkt till toaletten för att göra mina plikter. Jag satte mig på toalettstolen och bara börja tänka för mig själv hur helt underbart det kommer bli att gå ut 9:an, bara lämna allt bakom mig och börja på nytt. Visst, jag kommer sakna mina vänner men ibland måste man släppa taget. Jag spolade efter mig och gick till min garderob för att plocka fram kläderna jag skulle ha på mig till avslutningen. Jag tog på mig jeans shorts med nitar på och med en tube top med mer nitar på. Jag var verkligen beroende av nitar. Jag tänker för mig själv att de andra tjejerna kommer ha på sig en vacker klänning och klackar, och där kommer jag komma med shorts och sneakers. Skillnaden mellan mig och dem tjejerna är att jag har en helt annan stil, alltså min egen stil. Jag fixade mitt smink och allting och var redo att gå. Jag hinner verkligen inte att äta, så jag ber mamma att köra mig. Jag tog på mig mina vans och gick ut till bilen.

Jag är äntligen framme vi kyrkan. Jag ser Alice som rättar till sin klänning medans hon pratar med någon. Resten av tjejerna måste nog också vara där. Där stod Alice, Zara och Rim.  Jag går mot tjejerna som senare ser mig och alla skiner upp.

”Heeej” Sa alla 3 i kör. Jag ser hur alla är finklädda, de kollar upp och ner på mig och ler stort.

”Shorts och sneakers, Haha vi är inte förvånade” Sa Rim och kramade om mig.

”Seriöst tjejer jag kommer sakna er stort” Sa jag och gjorde ledsen min. Zara kollade på mig med stora ögon.

”Neej, tjejer vi kom ju överens! Vi alla ska fortsätta hålla kontakten oavsett vad. Speciellt du, Santana! När du är i USA så måste du ringa och smsa varje vecka!” Sa hon stolt. Vi alla börja skratta och gick mot varandra och formade en cirkel då det blev ett litet Kram Party.

”FOREVER BESTFRIENDS” Sa vi och börja skratta. Men nu var det dags att gå in för att ta farväl av alla.

 

40 minuter senare

Efter att rektorn har pratat så börja alla gå mot utgången. Det är verkligen den sista gången jag kommer se de här personerna.

”Så Santana, när åker du till USA?”

”Rim, det här är den tredje gången du frågar! Jag åker imorgon.” Alla kollade på mig med världens puppyminer.

”Redan?! OMG VI KOMMER SAKNA DIG SÅ MYCKET, SKITUNGE!” Jag skrattade åt Zara som använder ordet ”OMG”.

”Jag kommer också sakna er, mina Barbies. Men jag måste verkligen gå hem nu ska packa det sista för jag åker tidigt imorgon.” Jag såg hur alla börja gråta.

”Haha gråt inte. Kom här, en sista kram!” Jag kramade om alla och sa hejdå. Jag kommer verkligen sakna dem här tjejerna, men jag ska åka till USA för att uppfylla min dröm. 


Första kapitlet ut då! Exited:) okej så det här är första gången jag skriver men om det är någonting jag borde ändra eller ge mig tips om något kommentera:)) Kommentera!


Start

Hej! Innan jag börjar skriva och sånt vill jag presentera mig själv:)
Jag heter Maria och är 14 ska fylla 15. Jag älskar att sjunga och dansa, vara med kompisa och skriva :) men jag vill tacka Ida Larsson som har gjort den här underbara designen :) tack så mycket! En sak till om ni vill ha länkebyte så är det bara att kommentera ! Jag ska lägga upp första kapitelet imorgon! Godnatt!:)