LIVE WHILE WE'RE YOUNG - DEL 3

    

2 år senare

”Santana!! It’s time to get up, NOW!!” ropade Roberto från köket. Roberto är mammas kusin som jag har bott med här i L.A. helt själv. Det är bara två månader tills jag fyller 18 år för då är jag myndig. FREEDOM! Har bestämt mig att jag ska flytta under sommaren. Jag har haft det så himla underbart de här två åren. Jag har blivit en skådespelare som har gjort en massa filmer, har släppt ett album som har gått trippel platinum. Helt sjukt. Ikväll så är det MTV Video Music Award, och jag är nominerad och ska också presentera en kategori.

Jag gick upp och börja gå igenom min garderob. Jag hitta en grön skjorta, med ett vanligt linne under och ett par vanlig shorts. Jag tog genast på mig kläderna och gick till badrummet för att fixa sminket och håret. Jag var inte så mycket av en sminkör, jag sätter bara på lite puder och mascara sen så är jag färdig. Jag gick ner till köket för att äta någonting till frukost. Roberto satt vid matbordet med en kopp kaffe och sin mobil i handen. Jag gick mot kylskåpet och tog Nutellan med och börja bre min macka.

”Ey Santana?!” Roberto vände sig hastigt mot mig och väntade på att jag skulle svara.. ’

”Yes?”

”I’m going to produce a Pepsi Commercial today, want to tag along?” Jag visste liksom inte vad jag skulle svara, idag var ju min enda dag som jag hade ledigt.

”I don’t know, it’s my only day off.” Roberto börja le helt creepy och svarade med leendet på hans ansikte.

”There’s some people I know you wanna meet...” Jag hade ingen aning om vilka han prata om.

”Pleeaasee, come on?!” det kände som om jag inte hade något val.

”Fine I’ll go with you” jag orkade verkligen inte gå någonstans idag, orkade verkligen inte med några paparazzi eller någonting som hade med kameror att göra. Jag börja äta på min macka som var underbar, smaken av chokladen var himmelskt. Roberto la ner sin kopp och kollade på klockan, han kollade på mig och senare på klockan. Och jag visste exakt vad den blicken betydde. Det betydde ’Klockan är mycket ta på dig dina skor och sätt dig i bilen vi har jobb att göra’ blicken. Jag börja äta på min macka med en fart. När jag var klar sprang jag upp för trappan för att borsta tänderna. Jag tror inte någon skulle vilja se en tjej med choklad mellan tänderna, speciellt inte på tidningarna. Jag borsta tänder så fort jag kunde och sprang ner för att ta på mig skorna. Såklart så var Roberto redan färdig och var redo att gå. Det första jag såg när jag kom ut och medans jag gick mot bilen var paparazzi, ofcourse. Jag satte mig i bilen och lutade huvudet mot fönstret, jag kände hur mina ögon börja bli tyngre och tyngre.

Några minuter senare

”Santana?! We’re here.” jag öppnade ögonen långsamt, jag såg att vi var utanför studion. Jag öppnade bildörren. Solen sken starkt mot mitt ansikte, jag hatade verkligen det och speciellt den här stunden då jag kom på att jag lämnade mina solglasögon hemma…

Vi börja gå mot entrén. Jag tog ner huvudet för jag orkade verkligen inte bli fotad just nu med solen mot ansikte som jag hatar.

Roberto börja prata med en av sina jobbkompisar. Efter att han hade pratat färdigt börja han gå mot mig med ett stort leende på läpparna. Han tog min arm och börja släpa mig till mitten av studion där ungefär själva scenen var.

”Santana, i want you to meet 5 boys” jag kollade frågandes på honom, vilka 5 killar pratar han om? Tills jag såg de, bakom Roberto kom 5 killar. Jag kunde inte tro mina ögon, det var ONE DIRECTION!!!!

”OH. MY. GOD.” det var det enda jag fick ur mig, jag kollade på Roberto med stora ögon. Han börja skratta åt mig, han visste eller jaa ALLA visste att jag var typ världens största One Direction Fan ever! Jag var helt enkelt en Directioner. Killarna såg mig reagera och alla fem lös upp med ett leende och börja gå snabbare mot mig. Louis är den första jag kramar.

”Hi love” sa han till mig innan han börja lägga sina armar runt om mig. Han luktar så otroligt gott. Sen sa så kom Niall och krama mig, sen Zayn, Liam och sist men inte minst MY CRUSH, Harry Styles.

Han kollade på mig med ett stort leende och kramade om mig. Hans ögon var det underbaraste någonsin. Niall skratta över min reaktion, jag försökte få luft men det går inte så bra…

”Are you a big fan?” frågade Niall. Jag försökte fortfarande få luft men det går verkligen inte. Nä skärp dig nu Santana. Prata för en gång skull.

”I’m a huge fan. I love your music!!” killarna börja skratta.

”well we have seen you’re movies and we watch your show every week. And your music it’s awesome!” Sa Harry,

“It’s hilarious, You’re hilarious.” Fortsatte han. Jag kände hur det börja hetta till på kinderna. Det här är faktiskt den bästa dagen ever! Jag kom på en sak, om vad som kommer hända ikväll på The VMA’s.

”hey, tonight is the VMA’s are you guys nominated for anything?” ville verkligen veta om de var nominerade I samma kategori som jag, jag kollade inte vilka jag var nominerad med.

”Yeah” sa alla fem i kör.

”we’re nominated for the best music video, favorite music group and favorite song. What are you nominated for?” Sa Liam och tog upp sin mobil, och jag vet inte varför men han fick säkert nått sms eller så.

”I’m nominated for Favorite song, best music video, Artist of the year and i’m also performing, and i’m presenting the winner of favorite music group.” Jag var verkligen glad over kategorierna jag var nominerade för. Jag är så tacksam.

”well it looks like we have a little compititon. Haha” sa Louis tills Roberto kom och störde om att dem verkligen var tvungen att börja med filmningen.

”bye” sa alla förutom Harry. Han kom fram till mig.

”It was really nice to meet you” sa han och skakade min hand. Han log och gick med killarna till scenen.


Tog lite tid att få ut det här kapitlet, men är sådär nöjd med den :) KOMMENTERA!


LIVE WHILE WE'RE YOUNG - DEL 2

    

Jag hade sovit hela under taxituren till flygplatsen. Var jättetrött hade inte sovit så mycket för jag kunde inte sluta tänka hur helt underbart det kommer bli när jag väl är i L.A. Hade redan sagt hej då till Pappa och min bror Jakob. Kommer sakna dom sjukt mycket.

Jag klev ur taxin och kände den kalla vinden mot mitt ansikte. Jag kommer definitivt inte sakna det här kalla Sverige vädret. Taxiföraren tog ut våra väskor från bakluckan medans mamma tog ut pengar från plånboken. Mamma tog semester i en månad bara för att åka med mig till USA, sedan blir jag helt själv under sommaren. Vi skulle inte bo på ett hotell eller nått utan vi skulle bo hos mammas kusin, som också är en filmproducent. Han skapade How I Met Your Mother. Så han lovade att han skulle fixa några auditions åt mig. Efter att vi hade betalat så tog vi våra resväskor och började gå mot entrén. Nu var jag redo för 8 timmars flyg resa. Yey. Flyget åker inte direkt till Los Angeles utan den mellanlandar i London. Så det blir en rätt lång resa.

1 timma senare

Jag satte mig vid fönstret och kunde se att det börja regna. Typiskt… Mamma satte sig bredvid mig.

”Så, är du redo?” Sa hon nervöst.

”Haha frågan är om du är redo?” Mamma gillar inte att flyga, hon hata magkänslan när den lyfter.   Flygvärdinnan börja gå igenom reglerna och sådana små saker. När hon väl hade pratat färdigt och planet redan var i luften, så lutade jag mig bakåt satte in hörlurarna och playade musiken. ’Rock Me’ av One Direction stog det på skärmen. ÅÅH dem är så underbara! 4 snygga brittiska killar och 1 snygg Irländare. Harry är nog snyggaste av de alla, hoppas jag någon dag får röra hans hår, de underbara lockarna. They are a gift from Gods.

Jag var helt enkelt en Directioner.

6 timmar senare

”Vi är nu framme i L.A. och om alla skulle kunna vara snälla att luta er bakåt och spänn fast säkerhets bälten. Mina damer och herrar välkommen till L.A.” Sa flygvärdinnan glatt. Åh Jag kan inte fatta att jag äntligen här. JAG ÄR I L.A. USA. Jag bara skrek av glädje inom mig. Jag ville bara ställa mig upp och börja dansa och skutta runt, sååå glad var jag.

Jag bara sprang mot dörrarna när dem automatiskt öppnade sig och då jag redan var ute oh jag kunde känna vinden mot mitt ansikte, rätt varmt var det. Vilket är bra för så ska det vara. Mamma och jag hoppade in i taxin och bad taxin köra oss till mammas kusins hus. Mamma är latinamerikan så hon kan rätt bra engelska. När bilen började köra runt staden så såg jag allt möjligt, ställen jag alltid har velat besöka.

Efter en rätt lång biltur så var vi äntligen framme. Huset var faktiskt hyfsat stort. Vi klev av bilen och tog våra väskor. Tills jag såg någon öppna dörren till huset. Där kom en rätt lång man såg faktiskt inte så gammal ut, han är runt 35 år, ogift och inga barn.

”Adriana!” kom han springandes när han ropade mammas namn. Han kramade om mamma och senare kollade mig med stora ögon.

”Santana, wow you are so big now.”

Well, thank you!” Sa jag kramade om honom och senare log mot honom. Han började babbla med mamma medans jag tog upp min Iphone och twittrade: ”Finally here in L.A., the city of my dreams. Welcome to L.A. Baby!”

När dem hade pratat färdigt så var det dags att gå in och packa upp. Han visade mig mitt rum och sa att jag fick gör vad jag ville med det eftersom jag skulle bo här ett tag om jag fick en roll i någon film. Jag la ner mina väskor och kollade mig omkring, tills jag såg sängen jag tog sats och började springa mot den, tills jag landade och kände massa glädjerusar inom mig. Jag ropade med världens barbie röst.

”Welcome to L.A. baby!!”


vet inte jag tror inte jag blev så nöjd med den här delen , kanske var rätt lång tråkig. vad tycker ni? KOMMENTERA!


LIVE WHILE WE'RE YOUNG - DEL 1

          
          

”Santana, VAKNA!” hörde jag min mamma skrika i örat på mig. Som vanligt…

”Du kommer komma försent till skolavslutningen!”

”Fan” sa jag tyst för mig själv och gick upp från sängen med en fart.

Jag gick direkt till toaletten för att göra mina plikter. Jag satte mig på toalettstolen och bara börja tänka för mig själv hur helt underbart det kommer bli att gå ut 9:an, bara lämna allt bakom mig och börja på nytt. Visst, jag kommer sakna mina vänner men ibland måste man släppa taget. Jag spolade efter mig och gick till min garderob för att plocka fram kläderna jag skulle ha på mig till avslutningen. Jag tog på mig jeans shorts med nitar på och med en tube top med mer nitar på. Jag var verkligen beroende av nitar. Jag tänker för mig själv att de andra tjejerna kommer ha på sig en vacker klänning och klackar, och där kommer jag komma med shorts och sneakers. Skillnaden mellan mig och dem tjejerna är att jag har en helt annan stil, alltså min egen stil. Jag fixade mitt smink och allting och var redo att gå. Jag hinner verkligen inte att äta, så jag ber mamma att köra mig. Jag tog på mig mina vans och gick ut till bilen.

Jag är äntligen framme vi kyrkan. Jag ser Alice som rättar till sin klänning medans hon pratar med någon. Resten av tjejerna måste nog också vara där. Där stod Alice, Zara och Rim.  Jag går mot tjejerna som senare ser mig och alla skiner upp.

”Heeej” Sa alla 3 i kör. Jag ser hur alla är finklädda, de kollar upp och ner på mig och ler stort.

”Shorts och sneakers, Haha vi är inte förvånade” Sa Rim och kramade om mig.

”Seriöst tjejer jag kommer sakna er stort” Sa jag och gjorde ledsen min. Zara kollade på mig med stora ögon.

”Neej, tjejer vi kom ju överens! Vi alla ska fortsätta hålla kontakten oavsett vad. Speciellt du, Santana! När du är i USA så måste du ringa och smsa varje vecka!” Sa hon stolt. Vi alla börja skratta och gick mot varandra och formade en cirkel då det blev ett litet Kram Party.

”FOREVER BESTFRIENDS” Sa vi och börja skratta. Men nu var det dags att gå in för att ta farväl av alla.

 

40 minuter senare

Efter att rektorn har pratat så börja alla gå mot utgången. Det är verkligen den sista gången jag kommer se de här personerna.

”Så Santana, när åker du till USA?”

”Rim, det här är den tredje gången du frågar! Jag åker imorgon.” Alla kollade på mig med världens puppyminer.

”Redan?! OMG VI KOMMER SAKNA DIG SÅ MYCKET, SKITUNGE!” Jag skrattade åt Zara som använder ordet ”OMG”.

”Jag kommer också sakna er, mina Barbies. Men jag måste verkligen gå hem nu ska packa det sista för jag åker tidigt imorgon.” Jag såg hur alla börja gråta.

”Haha gråt inte. Kom här, en sista kram!” Jag kramade om alla och sa hejdå. Jag kommer verkligen sakna dem här tjejerna, men jag ska åka till USA för att uppfylla min dröm. 


Första kapitlet ut då! Exited:) okej så det här är första gången jag skriver men om det är någonting jag borde ändra eller ge mig tips om något kommentera:)) Kommentera!